Vart går smärtgränsen?

Ni som läst min systers blogg vet ju vad hon gått igenom och vad de går igenom och det verkar som att det blir det ena tråkiga beskedet efter det andra! Hur mycket ska de orka?
Jag älskar mina syskon och att se hur min älskade lillasyster gå igenom allt som rör Savannah gör mig så ledsen, ledsen för att det var inte så här det skulle bli, arg för att sjukvården har tabbat sig något kopiöst!!
Jag blir så förtvivlad varför??
Å min syster som besitter en sån otrolig styrka det är helt otroligt och jag blir så grymt stolt och min andra syster som stöttar och hjälper allt hon förmår! Så imponerande! Önskar att jag kunde göra mer, men tyvärr kan jag inte lämna mina barn och M för att hjälpa till rent praktiskt dagis ger mig inte mer tid och M måste jobba!
Jag försöker på mitt sätt göra det jag kan och hoppas det räcker en bit i alla fall!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0